Tyckte det var en passande rubrik efter som att skolan börjar snart. Det är seriöst bara 30 dagar kvar! :OOO

Är sååå nervös just nu, eftersom att jag inte har någon aning om vilka jag kommer gå med, hur mitt schema ser ut eller ens hur skolan ser ut. Jag kommer alltså komma ensam utan någon jag känner, till en helt ny klass, med helt nya personer och allt kommer vara helt annorlunda från grundskolan! Men det är klart att jag längtar lite, det är såklart lite spännande också. Men jag är ändå rädd. 

 

Iallafall! Idag har jag tränat litegrann, inte så mycket som jag gjorde igår dock, men jag tror jag ska börja köra på varannan dag istället på varje dag. Gick upp en hel del i vikt (oh no) nu typ i början av sommaren, och sen så började jag träna och äta mindre och nyttigare för lite mer än en vecka sen, och jag har redan gått ner 2kg. Det är ju asbra. Det jag gör är att jag springer 5-6 km varje dag och sen går och gymmar typ. Förstår ej hur jag orkar det, men vill man så går det!

 

Nu ska jag kolla på Game of Thrones på datorn och sen ska jag kolla lite nya uppdateringar på youtube! 

 

 

Hej! Bestämde mig för att kolla till bloggen idag för jag saknade den lite, så japp. Första inlägget på några månader. Vad är egentligen meningen med att blogga? När jag tänker efter är det ju bara slöseri på tid xD Det var väl i stort sätt det som fick mig att sluta blogga, det tog upp för mycket av min tid och det var alldeles för mycket med skolan och allt. Hade ingen lust.

 

Men nu är jag iallafall tillbaks! Men vet dock inte för hur länge. Jag kanske inte fortsätter alls efter det här inlägget, vem vet? 

 

Orkar inte berätta om allt som hänt nu på senaste tiden, för det har hänt alldeles för mycket. Hoppas det inte gör något. 

 

Men iallafall, får se om det dyker upp något mer inlägg efter detta. Om jag får lust till det. 

 

 

 

Varning för långt inlägg Ps. jag vet att folk kanske inte bryr sig om det här så du får läsa om du vill, men du behöver inte läsa, för jag har lagt ner tid på att göra det här inlägget huvudsakligen till mig själv. Typ som ett minne eller nått skumt. Har inte orkat skriva det här inlägget innan heller för jag visste att det skulle bli långt. Det här inlägget är egentligen skrivet 2013-08-03, men var tvungen att flytta ner inlägget för det tog upp så mycket plats och det är därför det är på ett tidigare datum. Sorry sorry.

 

 

 

Kan ju bara säga att Bring me the horizons förra konsert jag var på i maj var helt grym! Oliver var bäst, hela bandet var bäst. Helt klart värt allt. Kan berätta lite om vad som hände den dagen eftersom jag inte skrev något inlägg om det efter jag vart där. Det hände ju en hel del (xD)

 

Så iallafall. Jag åkte tåg till Stockholm efter skolan med Sebastian och hans kompis Julia. (Julia gillade egentligen inte Bring me the horizon). Sen när vi var framme så köpte vi hamburgare på McDonalds för vi höll på att dö av svält och så satt vi bara på golvet i Stockholm T-central och pratade om allt och inget och åt tills Sebbes pappa kom och skulle visa oss vägen till bussen. När vi kommit till Tyrol (där de skulle spela) så stod vi i kö någon timme tills vi blev insläppta. Tyrol var mer som en sal än en arena, det var inte så jättestort. Inne i Tyrol kunde man köpa en massa olika merches och grejer. Vi fick vänta i säkert över en timme där inne också, men sen äntligen så drog förbandet igång och alla blev superhypeade.  Förbandet var "Your Demise" och det var deras första och sista gång dom var i Sverige, sorgligt nog, för dom var faktiskt riktigt bra. Fick även mer film på dom än Självaste huvudbandet, haha.

 

 

 

 

Under första låten gick allt jättebra och jag hade jättemycket adrenalin. Men blev chockad, för redan när Your Demise spelade så var det vilt, men det blev betydligt vildare när Bring me the horizon själva började spela! Fast sedan när de spelade den andra låten "Chelsea Smile" försökte en av dom där tjejerna från innan tränga sig före mig, men jag höll emot, men hon lyckades ändå så hon stog framför mig och hon var säkert 20 cm längre än mig så jag såg inte ett skit. Men så började hon typ slänga sin kropp fram och tillbaks så hon skulle få mer plats vid sig och jag bara "vad fan gör du" så började hon istället slå mig i huvudet upprepade gånger med sin armbåge (som sagt hon var lång) så jag kände att jag började bli yr (det var inte precis löst heller) och jag ville flytta mig men det var så tätt med folk så det var nästan omöjligt. Usch hon var en riktigt dryg. Men så lyckades jag flytta mig lite ändå. 

 

Sen så minns jag inte så mycket mer. Vet inte riktigt vad som hände, men det var väl antagligen för jag var helt yr och allt snurrade runt om kring mig. Minns bara att jag försökte kolla efter Sebastian som precis innan när jag kollat stod direkt bakom mig. Istället stod det en annan kille bakom mig. Det var snubbar i röda tröjor som gick vid området mellan scenen och utanför staketet och hällde vatten på oss ur vattenflaskor och mitt hår var helt lockigt och alla runt om mig var jättesvettiga. Hela salen var kvav och det fanns knappt någon syre alls i luften. Kunde inte koncentrera mig på något överhuvudtaget som hände på scenen, det enda jag koncentrerade mig på var att på nått sätt försöka få luft. Jag skojar inte ens, man kunde inte andas och alla var längre än mig (änfast jag är ganska lång). Folk drog en i håret och slog en i huvudet också, för att de ville ha ens plats och jag var dum och hade utsläppt hår. Men jag hade absolut inte anat att det skulle gå så vilt till. Och ifall en ramlade, då ramlade alla brevid den. (det här hände speciellt vid wall of death). Precis som med dominobrickor föll vi mot marken och jag minns att jag endast var någon decimeter från att nudda marken, men jag var tvungen att dra mig upp i någons kläder, för om man ligger på marken blir man nedtrampad och då är man körd för ingen skulle bry sig. Det låter som det var värsta kampen för överlevnad, och ja. Det var det också.  (xD)

 

Tillslut kunde jag inte stå upp själv alls. Så jag fick hänga på folk i ett desperat försök att inte ramla ihop och bli nedtrampad på marken. Det var det sista jag ville och jag hade absolut bestämt mig för att stå kvar pga att jag hade en såpass bra plats och var lyckligt lottad för att ens stå där, och jag hade ju betalat för biljetten. Dessutom så hade jag sett fram emot det så länge och jag visste att om jag tog mig ut från salen så skulle jag inte få ens komma in på tyrol igen för de sa i början innan konserten började att ifall man går ut får man inte komma in igen. Så jag fick försöka stå ut. 

 

Här är en video som faktiskt visar hur det var där jag stod, Jag stod där i mitten längst fram. Folk typ klättrade på varandra och hoppade och jaa, ni ser ju. 

 

 

 

 

Sen jag tror att det var efter den här låten där han delade ut tröjor som jag faktiskt bestämde mig för att jag måste ut. Jag kunde inte andas. Jag hade ingen kompis vid mig. Jag var alldeles ensam. Folk klättrade på oss. Jag fick sparkar i huvudet av dom som crowdsurfade (klättrade) för dom sprattlade så mycket med benen när dom försökte ta sig fram. Jag fick typ ha huvudet helt mot axeln åt sidan för att inte bryta nacken för dem låg bokstavligt talat på ens huvud om man inte höll upp händerna, och jag höll inte upp händerna, för jag kunde knappt stå upp överhuvudtaget, vilket ni säkert minns. 

 

Så jag tänkte att när låten slutar och folk blir lugnare ska jag försöka ta mig ut här ifrån. Men det kommer vara omöjligt att göra det genom att gå fram mot staketet och försöka få hjälp av säkerhetsvakterna, för ingen kommer att släppa förbi mig och jag stod precis i mitten och det var lika långt att gå både åt vänster och höger, och när jag väl kommit fram så skulle säkert inte folk släppa fram mig till staketet heller där vakterna stod. Men det första jag gjorde var att försöka vifta med ena armen och ropa så att säkerhetsvakterna skulle se mig och hjälpa mig på något sätt, men alla hade ju uppe händerna och det var så hög ljudvolym där inne så ingen märkte av mig alls. Så på grund av detta antog jag att den bästa vägen att gå var bakåt. För då skulle väl antagligen folk förstå att jag ville ut och släppa förbi mig. 

 

Men jag hade fel. Jag vände mig om och gick bakåt i folkmassan och rätt som det var så flyttade folk sig åt sidan, så det blev som en väg i mitten och jag visste exakt vad som var på gång. Wall of death. Jag bara fan nu måste jag försöka skynda mig igenom, men jag typ försökte gå samtidigt som jag klängde på folk för jag höll på att ramla ihop och det gick inte särskilt snabbt. Så hörde jag att Oliver skrek nått ut i högtalarna och sedan sprang båda "väggarna" av folk ihop. och jag stod där. Kul.

 

Man slängdes åt alla håll och så gjorde dom en mosh pit/circle pit och en massa folk sprang in i mig och det var ej roligt. Så på något sätt lyckades jag ta mig fram till där jag stod igen. Sen har jag typ en minneslucka här. Jag kommer iallafall ihåg att när jag fick tillbaks medvetandet igen så stod jag med ryggen mot scenen och det var en kille som höll om mig. Har ingen aning om vem det var eller hur han såg ut, det minns jag inte. Men jag kommer ihåg att han skrek "Mår du bra" till mig och jag ba "nej jag måste ut". Så vände jag mig om och han typ höll i min midja så jag inte skulle ramla. Sen så slets den där killen bakåt av folk så blev jag helt ensam igen. Ok asbra. 

 

Nej jag behöver verkligen komma därifrån nu, minns jag att jag sa till mig själv. Så jag bestämde mig för att ta mig till diagonalt åt höger för jag visste det fanns en nödutgång där och jag typ klängde mig igenom folk, och det gick lättare än vad jag trodde. Jag antar att det var för att det va en lugn låt eller nått men alla hoppade inte som förut, vilket gjorde det lättare för mig. Jag minns att det jag sa helatiden när jag gick igenom folkmassan var "förlåt jag måste ut, jag kan inte andas" och folk släppte förbi mig. sen så skulle jag ta mig förbi några tjejer när jag tillslut kom till stängslet men typ ena puttade mig och sa att jag inte skulle trängas, men jag bara "vad fan gör du?! jag måste ut, jag kan verkligen inte andas jag måste fram till stängslet" så släppte dom också förbi mig. sen väl framme vid stängslet stod det några killar som frågade hur jag mådde och jag bara sa att jag måste ut. Så dom ba " hallå! Det är en tjej här som ni måste hjälpa hon mår inte bra" så kom säkerhetsvakterna och bar mig över stängslet och killarna typ hjälpte till att lyfta mig på andra sidan.

 

Gud vad lättad jag kände mig. Men ändå besviken på mig själv, att jag inte orkade mer. Kommer ihåg att alla kollade på mig men jag orkade inte bry mig. Oliver kollade också snabbt eftersom att det var vid scenen man bars ut, men jag hann inte tänka så mycket på det. Sedan släppte vakterna ner mig och frågade om jag kunde gå själv, och jag bara nej jag håller på att svimma. så bar dom upp mig igen och släppte mig vid nödutgången. Jag "hängde" typ på dörren och ryckte i dörren, men den var låst så det kom en vakt och hjälpte mig med det också, haha. Sen så öppnades dörren och jag fick ÄNTLIGEN luft för typ första gången på hela kvällen. Sen så frågade vakten om jag skulle gå med in igen eller stå ute för han ville stänga nödutgången och gå in igen, men dum som jag var så valde jag att inte gå in dit igen.

 

Så lämnade han över mig till typ ambulanspersonal eller vad det var som stod precis där utanför och en kille frågade om jag typ skulle ligga där och vila eller något. Så kom jag på att mina kompisar var ju kvar i Tyrol och jag hade ingen aning om vart dom va, men dom var där inne någonstans så jag sa till killen att jag måste tillbaks dit. Så frågade han om jag var säker och ja det var jag. Så sa jag måste till toan och frågade om han kunde ta mig dit. Sen kändes det som vi gick i evigheter. Vi gick förbi massor av folk som skulle hem från Gröna Lund (Tyrol ligger vid grönan) och alla kollade haha jag typ höll armkrok med den där killen också xD men jag kunde  inte hjälpa det. Sen så helt plötsigt var vi inne i Tyrol igen och han släppte av mig vid tjejtoan och sa; " Försök hålla dig vaken nu, du måste försöka hålla dig på benen, är det ok om jag lämnar dig här nu" jag ba ja.

 

Så gick jag in på toan och vid speglarna där stod det fullt med tjejer som torkade av sitt smink som runnit, så såg jag mig snabbt i spegeln och ba nej usch. Ska hoppa från en bro snart. Hejdå. Kan inte se ut såhär bland folk. Aldrig. Så låste jag in mig på toan och skakade jättemycket och sen typ halvt svimmade jag. Sen när jag inte hörde några några  utanför toan längre så skulle jag gå och dricka vid en kran så stod det ett användt plastglas vid handfatet och jag ba whatever så drack jag ur den och jag brydde mig inte om jag fick aids. Sen när jag mådde bättre gick jag ut från toan och så stod Julia där och jag bara yaaay och typ var asglad över att träffa henne och kramade henne och allt. Har aldrig varit gladare över att se en person i hela mitt liv. Sen slutade precis konserten och Sebastian kom till oss så åkte vi bil hem med Sebbes pappa. Btw, Sebbes pappa är typ awesome också, haha älskar hans humor. Så stannade han vid typ statoil eller nått och köpte Cola till oss. Sen var vi hemma vid ca 1.20