Rubriken är så sann. Okej, bara för att få det här överstökat så berättar jag om det nu. Det kommer tyvärr inte att vara några bilder med i inlägget. 

 

Det var i onsdags för två veckor sedan, en dag då vi slutar klockan 16.00, som jag och Luna bestämde oss för att åka in till Stockholm helt spontant, eftersom att de nya pendeltågen var gratis att åka med då. Jag berättade inte för mina föräldrar att jag skulle dit, men vi åkte ändå. Det tog lite mer än 50 minuter att komma till Stockholm T-Central. När vi var framme ringde mamma och frågade vart jag var och jag sa att jag var i Uppsala, och hon sa att det var okej, men att jag skulle vara hemma innan 20.00. När vi var där så visste vi inte riktigt vad vi skulle göra, så vi kom på att vi kunde ta pendeln till Kista Centrum. Vi var där i någon timme och åt på McDonalds och kollade i affärer, änfast jag inte hade några pengar och hon bara hade lite på sitt kort. 

 

När vi hade tröttnat på att gå runt där så tog vi pendeln tillbaks till Stockholm T-Central och när vi var framme hade vi helt plötsligt bara 5 minuter på oss att hinna hitta och ta pendeln som gick hem till Knivsta. Vi sprang genom allt och mellan alla folk och sen frågade vi en massa personer ifall dom visste vart pendeln som skulle till Knivsta låg, Men nästan ingen visste och dom som sa att dom visste sa fel, så vi sprang runt där och letade. 

 

Sedan gick vi å frågade en som satt och kollade biljetter och han sa att det var spår 15-16, men när vi kom dit stod det tåget helt stilla och det var bäcksvart där i. Vi väntade ett tag, så kom det ett tåg på andra perrongen, så Luna sa att vi skulle gå och fråga dom om tåget gick till Knivsta, och självklart skulle ju jag då gå in och fråga medans hon höll vakt så inte dörrarna skulle stängas. Jag gick in dit och frågade folk, men dom sa att slutstationen var i Märsta och sen gick inte tåget längre, då tackade jag och skulle precis gå när jag hörde en röst säga "dörrarna stängs". Så jag sprang mot dörren, men den hann precis stängas, så jag stod inuti tåget och Luna stod utanför och vi bankade på dörren från båda sidor och försökte dra i nödbromsen, men inget funkade. Så då åkte jag iväg, Lunas mobil hade gått slut på batterier och jag hade 10% kvar. 

 

Klockan var då runt halv nio och jag skulle vart hemma för längesedan, men där satt jag nu på tåget, med en massa främlingar. Jag blev överlycklig när jag såg att Luna ringde, och hon sa att hon laddat sin mobil.Tillslut var jag tvungen att fråga om hjälp och jag fick hjälp av en gammal dam. Vi steg av vid Sollentuna och väntade där tills Lunas tåg skulle komma. Vi väntade i ungefär 30-40 minuter och sen kom Lunas tåg.

 

Vi fick nästan glädjetårar när vi träffades igen, för båda vi hade vart skiträdda. Sen åkte vi hem och jag var hemma hon mig vid 22.00. 

 

Seriöst Luna, vi har inte känt varandra så länge, men vi har redan kommit varandra så nära. Du är nästan som en syster nu, men innan jag kände dig trodde jag aldrig att du var så som du är. Haha, våran humor och allt! Allt vi helatiden hittar på xD Du betyder grymt mycket! Loveu